Energipåfyllare

Är det dags för en energipåfyllare? Vi har alla en mängd energi att förbruka under en dag på arbetet eller i skolan. Mängden energi varierar utifrån vår personlighet och situation i livet. Jag har förstått att det finns ett behov av tips vad det gäller energipåfyllare, därför skriver jag om detta på dagens blogginlägg. Var så goda!

Plötsligt händer det, barnet skriker och vad du än gör hjälper inget. Du som förälder känner igen det här. Pedagoger i förskola och skola känner igen eleven som inte vill, vad du än gör är det fel. Det känns igen, frustrationen är ett faktum och visst har det hänt att den frustrationen också varit bakomliggande för konflikten med kollegorna eller din partner. Tänker du efter riktigt noga, minns du också när din egen energi var borta. Den där dagen som började med att du fick sur mjölk i kaffet och som nu på eftermiddagen resulterar i att du hytter med näven för att en annan bilist tar din parkeringsruta. Den mest tålmodiga och ödmjuka personen kan drabbas av detta.

När vår energi är slut eller på upphällningen har vi alla en tendens att vara lite mer lättretliga än annars. Energipåfyllare måste inte vara socker eller sömn. Tålamodet tryter, vi exploderar och det är mänskligt. Men det passar sig inte i alla lägen att få ett utbrott. Det kognitiva systemet i vår hjärna sorterar intrycken. Vi kan översätta detta till att processorn i datorn sorterar, när datorn får för mycket information går det långsamt och ibland tvingas vi till och med att starta om den. När vi har för många bollar i luften, blir varje ny sak en trigger för oss. När vi öppnar för många sidor på vår dator låser det sig för processorn.

En del personer har en stark processor medan andra har en svagare. Vi kan också vända på det resonemanget och uttrycka det som att en del datorer/hjärnor har förmåga att uppfatta många fler fakta/intryck och det gör att processorn får jobba hårdare medan andra datorers processorer har mindre fakta att hantera eftersom intrycken är få. Våra intryck är våra perceptioner, så som dofter, ljud och synintryck. Ibland kan vi alla känna att det blir för mycket och då vill vi automatiskt skärma av. Vi säger till ”Sänk volymen” eller så suckar vi befriat när radion stängs av mitt under ett samtal. Din vän säger ”Åh jag älskar doften av hägg” och du tänker att du inte ens kände doften, din hjärna valde bort det intrycket. Vi har också olika förmåga att välja bort dofter, ljud, ljus osv. Alla upplever olika, så är det med människan.

Många upplever att den sociala interaktionen ger energi, vi får en energipåfyllare i fikarummet. För andra drar fikastunden energi och energipåfyllningen uteblir eftersom han upplever social samvaro som påfrestande. Vi är sociala varelser och olika i hur vi upplever och tolkar intryck.

Eleven i klassrummet straffade ut sig redan i förskolan och fick sitta avsides. Exkluderingen ledde i sin tur till låg självkänsla och så småningom visade en neuroutredning på svårigheter. Eleven kom till en särskild grupp med andra elever i behov av stöd. Personligheten fanns kvar och bara färre antal elever hjälpte föga. Det är i metoderna förändringen måste ske. En engelskalektion om 40 minuter fungerar inte varken i den lilla eller den stora gruppen.
Dela in undervisningen i delmoment. Lägg till energipåfyllare så att eleven slipper misslyckas. Det är när vi lyckas vi utvecklas och gör förändringar för individen. Testa Bejeweled! Lägg in den i elevens telefon och sätt en bild i schemat för när det ska ske. Energipåfyllning fungerar.

Bejeweled 1

Exempel på lektionsinnehåll: lyssna på instruktion och prata engelska 10 minuter, lös uppgift i 10 minuter, energipåfyllning 10 minuter, lyssna och samtala som avslutning på lektionen i 10 minuter.

Vissa elever klarar av att arbeta med en specifikt moment i tre timmar medan de kan arbeta med ett annat moment i en minut. Allt beroende på intresse och förmåga. Det viktiga är individualiseringen och ta sig tiden att undersöka vad som fungerar med respektive person. En person som jag arbetade med klarade av att spela Bejeweled i 38 minuter och kunde lösa en annan skoluppgift i 2 minuter. Dåligt! skulle någon säga medan jag ser helheten och alternativet hade varit att utmana henne med konsekvensen att hon hade låst in sig på toaletten hela dagen. Tilläggas bör är att på dörren till toaletten satte jag upp en skyllt där det stod ”Energipåfyllning”. Att få sitta i ett litet rum med lampan släkt och dörren låst kan vara energipåfyllning och för vissa elever kan det vara bra med överenskommelser av den här typen där man ställer klockan på 20 minuter exempelvis. Det är en balansgång att inte hamna i låsningarna. Men det är också förståelse som måste till, förståelse att alla har olika känslighet för intryck. När din energi är slut kanske jag bara förbrukat en bråkdel. Krav och bestraffningar har aldrig och kommer aldrig fungera utan gå runt problemet och hjälp eleven att orka genom att erbjuda just detta. Energipåfyllare.

I dag gav jag dig en liten glimt av pedagogiska hjälpmedel att använda sig av i undervisningen med elever i behov av särskilt stöd. Vill du lära mer och fylla din verktygslåda mera? Ja då kan du eller ditt arbetslag kontakta mig för handledning eller föreläsning i ämnet pedagogiska hjälpmedel för en lyckad skolgång.

Självmorden bland unga ökar!

Tre unga tar sitt liv varje vecka. Många skickar signaler som vi måste ta på allvar. Andra lever i en tryckkokare. Om den unga människan säger att ”det här är inget farligt, jag klarar mig” så ska man reagera. Lärare ska i första hand gå till elevhälsan och lämna över, säger Britta Alin Åkerman 3 unga människor tar sitt liv varje vecka i Sverige och långt många fler gör självmordsförsök och mår psykiskt dåligt.

”Man känner att man inte duger” och det är viktigt att se skillnad på vad är ett normalt tonårsbeteende och vad är ett faktiskt rop på hjälp där det finns risk för suicidförsök. Varje vecka dör 3 unga i Sverige till följd av självmord. Vi ställer oss frågan varför unga i så stor utsträckning tar livet av sig. ”Man känner att man inte duger och pressen att välja rätt har ökat” enligt Britta Alin Åkerman, leg psykolog och professor emerita vid avdelningen för Nationell prevention suicid och psykisk hälsa, NASP, vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. I morse kunde vi se och höra Alin Åkerman på Tv4 morgon där hon pratade om självmord.

Den psykiska ohälsan ökar bland våra unga och antalet självmordförsök varje vecka ökar. Våra unga är sårbara och vi vuxna måste inhämta mer kunskap. Lärare i skolan måste få mer kunskap i att kunna upptäcka och göra riskanalys och agera genom att exempelvis skicka vidare till elevhälsovården på skolan där kunskapen är betydligt större oftast. Jag anser att alla blivande lärare ska få en kurs om psykisk hälsa under sin utbildning. Jag anser att varje skolhuvudman ska säkerställa att lärare får verktyg genom fortbildning.

IMG_0173

Redan när jag gick min lärarutbildning på 1990-talet ställde jag frågan under en föreläsning om självmord och fick då svaret att vi lärare inte ska prata om det för vi skulle inte väcka den björn som sover. Dåtidens lärare vid min lärarutbildning la tabu på självmord. Genom min fortbildning har jag kommit i kontakt med Britta Alin Åkerman och hon har bland annat varit min handledare vid mina universitetsstudier och därigenom har jag fått upp ögonen för hur viktigt det är att vi agerar mot den ökande psykiska ohälsan som breder ut sig likt en våt filt i vårt samhälle.

Jag upplever att vi fortfarande lever med tabu kring psykisk ohälsa. Jag klarar av att gråta inför andra människor, jag klarar av att berätta att jag mår dåligt av den enkla anledning att jag är i kontakt med mitt jag. Men detta skulle kunna skrämma många som inte har jobbat med sig själva på det sätt som jag gjort. Att vara människa är svårt och det krävs ett medevetet arbete för det. Jag vilar i min inre trygghet, min självkänsla och vetskap om att jag är alldeles underbar och fantastisk. Detta är ytterligare en faktor som är viktigt men tyvärr också tabubelagd i vårt samhälle. Vi får alltså inte må för bra och inte heller dåligt utan vi ska vara lite som om vi åt antidepressiv medicin, bara lagom och varken glad eller ledsen utan helst neutral och balanserad. Detta för att vi är rädda för jaget. Psyket är många gånger bortkopplat från människan som står där på den sociala scenen helt ensam, utan sig själv. Närvaro! Jag ser det här och det gör de flesta som har läst beteendevetenskap, vi ser igenom spelad närvaro. Vi är relativt många i vårt samhälle som har kunskapen, vi har en full verktygslåda men vi använder den inte för det är ju tabu att prata om självmord och psykisk hälsa. Varför? Jo, av det enkla skälet att om vi pratar för mycket om sånt här så skulle ju någon kunna inbilla sig att vi själva har problem och ve och fasa om någon skulle börja sprider lögner om mig som blir till sanningar. Många lever sina liv i en rädsla över att berätta om att de mår dåligt för det är inlärt och psykisk ohälsa är tabu. Jag ser på Facebook om all lycka och framgång men så är inte livet. Livet består av alla beståndsdelar och ibland mår vi dåligt och det jag vill säga er ”Det är normalt”. Jag får ofta lust att säga ”slappna av!” till folk som går genom livet som om de höll andan av rädsla att någon ska upptäcka det där mörka.

För att komma till rätta med detta finns en rad faktorer som behöver förändras och vi är många som arbetar aktivt för att förbättra den psykiska hälsan. Skolan är viktigt, självklart är matematik och idrott viktigt men det är också viktigt med personkännedom. Våra barn behöver få hjälp i skolan att jobba med ”vem är jag” och känna in sina olika ”delpersonligheter” utan att för den skull skrämmas. I dag är det många barn som fyas när de skrattar hysteriskt eller skuldbeläggs när de skriker. Jag vill lyfta fram hela människan och hjälpa barnen att förstå att de är alldeles underbara precis så som det är. Så bort med krav om prestation och att passa in i det fyrkantiga och in med möjligheten att få vara sig själv precis unik och olika alla andra.

Vill du aktivt bidra vill jag tipsa dig om Suicide Zero och Ludmilla Rosengren

Till dig som gömmer ditt psykiska illamående inom dig: Det kan bli bättre, ditt första steg är att berätta för en person. Här kan du få hjälp

När jag känner doften av mobbing mår jag illa

Jag får en klump i magen, munnen blir torr och kroppen skakar osynligt inombords när jag känner doften av mobbing. På bästa sändningstid visar TV4 underhållning i form av mobbing, programmet heter Farmen och den utsatta är en kvinna som har skinn på näsan. Signalen är tydlig: Tysta den kvinna som säger sin mening! Jag mår illa!

Att mobba andra är en signal om brist på respekt. Alla slänger sig med ”jag är för alla människors lika rätt” men när det kommer till verklig handling finns det inga gränser för elakheter och oetiskt bemötande. Det snackas bakom ryggen och det värsta är att lögner sprids och blir till sanningar. I Farmen blev det till sist för mycket för Sandra, hon valde att åka hem.

Sandra grät och mobbarna tittade bara på, vuxna människor mobbar. Detta är inte bara ett problem på våra skolor utan runt oss vuxna på arbetsplatser, i föreningar och bland ”vänner”. Sandra berättade att hon upplevt mobbing som barn och att alla dessa minnen nu kom upp till ytan igen. Det kallas känslominnen. Upplevelser skapar känslor och dessa minns kroppen. Den som utsatts för mobbing kommer för resten av sitt liv kunna minnas känslan och känner igen mobbare på microsekunder. Mobbare i sin tur känner igen personer som ser rakt igenom dem, starka kvinnor som Sandra, det triggar mobbaren att mobba. Därför tvingas Sandra uppleva mobbingen igen. Andra som upplevt mobbing väljer att ställa sig på mobbarens sida för att själv slippa återuppleva känslan av utsatthet. Mobbing är komplext och svårt att arbeta mot då det kräver både kunskap, mognad och självkänsla för att bära modet att sätta ner foten. Sandra visade just detta när hon valde att lämna Farmen, hon valde helt enkelt bort en mobbande miljö och sammanhang.

Starka kvinnor utmanar de etablerade männen. När män ”eldar” upp en kvinna mot en annan och sedan själv ställer sig vid sidan ”oskyldigt” ges uttrycket ”hysteriska fruntimmer” tydlighet. Vi kvinnor måste se igenom dessa härskartekniker som är manipulationer. Mannen som dunkar dig i ryggen och samtidigt planterar en lögn om en annan kvinna i ditt öra kommer med all säkerhet sprida en lögn om dig när han dunkar nästa kvinna i ryggen. Den starka kvinnan tillintetgörs och mannen kan fortsätta ”härska” sin grupp. Storbonden som jag inte ens vill skriva namnet på visade genom handling total brist på respekt gen emot kvinnorna. Han uttryckte sig verbalt förnedrande och visade med hela sitt kroppsspråk hur han föraktar kvinnor. Just den här metoden av mobbing har jag sett så många barn utföra och alltid satt ner foten. Jag brukar ta just den som ligger bakom mobbingen och gränssätta. Det är sällan den som skriker högst som är hjärnan bakom mobbingen. Låt inte rädsla för att själv utsättas tysta dig. Ta mod till dig och sätt ner foten för nu räcker det.

Vad blir då konsekvenserna? När andra kvinnor upplever och ser exempelvis Farmen på TV4 lär vi oss att vi ska ”tiga”, ”inte utmana”, ”foga oss” osv.

Ska vi ha det så?

Och Sandra i Farmen: Jag ser dig, du är en riktig och äkta människa. Så bra att du visade upp det som mobbing och feminism handlar om. Alla människors lika rätt och värde. Respekt!