Låt oss smitta varandra

Låt oss smitta varandra! Det faktum att känslor smittar av sig är vetenskapligt vedertaget och i dag lyfter jag begreppet affektsmitta. Testa själv att le mot en främling och du kommer upptäcka att du får ett leende tillbaka. Vi sätter med andra ord oss själva i en positiv spiral och därigenom kan vi sätta oss i en känsla av lust inför att leva och lära.

Det är lönsamt att smitta andra med sitt leende, lönsamt för dig själv och din omgivning. Affektsmitta betyder att smitta av sig sina känslouttryck och med den här kunskapen implementerad kan vi förändra ett helt företag, eleverna i Sverige eller ett handbollslag.

Motivation är viktigt för våra resultat, i dag ser vi att de svenska handbollsdamerna nått ändra fram till semifinal i EM 2014 och jag vet varför. Tjejerna i landslaget som spelar Handbolls EM är motiverade och de visar de på plan. Linnea Torstensson använder starka och positiva känslouttryck när hon drämmer in bollen i mål och det här smittar till laget. På samma sätt affektsmittar Isabelle Gulldén när hon efter varje mål ger sina lagkamrater ett leende som visar att hon gläds över målet. Det kan tyckas enkelt och man kan till och med tro att det här är självklarheter.

Långt ifrån alla använder affektsmitta som modell. När vi skapar framgångsrika team är det här en av grundpelarna, kom ihåg var ni hörde det först. Affektsmitta Jag myntade uttrycket 2008 och efter det har andra utvecklat begreppet vilket är bra. Affektsmitta! Inte nog med att vi upplever sammanhanget positivt när vi ler eller skrattar vi påverkas också fysiskt.

anna golfkeps

Vilka är då dessa må bra hormoner som frisätts vid skratt?

◦ Endorfiner – är kroppens eget morfin, lugnar dig och ger dig smärtlindring
◦ Serotonin – ökar ditt välbefinnande, minskar ditt sötsug, sänker ditt blodtryck och minskar din smärta
◦ Dopamin – ger dig positiva känslor, styr din tillfredsställelse
◦ Adrenalin – ökar din blodcirkulation och din vakenhet

Under decennier har svenska lärare utmanats och det har för många i yrkesgruppen inneburet att de i dag är mer eller mindre internaliserade i en känsla av att skolan är en dålig arbetsplats och att deras yrkesval inte har någon positiv laddning alls. Den här känslan går många lärare och bär inom sig, vissa har till och med utvecklat en form av depression över sitt yrkesval som de också bär en känsla att de sitter fast i. Dessa känslor smittar och i dag nås vi av besked att våra svenska elever tappar motivationen och lusten att lära ju längre in i skolsystemet de kommer. I årskurs 8 har hälften av våra elever tappat lusten att lära sig nya saker. Lärarnas affekter smittar till eleverna och jag skyller inte på lärarna, det är inte en syndabock jag är ute efter utan tvärt om vill jag dela med mig av min kunskap för att förändra skolan och höja våra lärare och elever.

Jag känner hopp för svensk skola och det är inte mer pengar in i systemet som är den enda vägen utan hur de ekonomiska medlen används som är centralt. De ekonomiska medlen ska användas för att peta in mer kunskap, fortbildning och kompetens i den svenska skolan. De lärare som drabbats av ”lärardepression” måste få hjälp att hitta nytt yrke eller vända sina affekter.

Att medvetandegöra oss själva om hur vi de facto kan påverka oss själva är centralt. Jag brukar beskriva mig själv som ”katten med nio liv, hon som alltid landar på fötterna” hur jävligt jag än blivit bemött och det beror på att jag använder mig av ett knep. Mitt knep är att jag manipulerar min egen hjärna genom att medvetet smitta min omgivning med värme, omtanke och mitt vita leende. Det här ger mig att jag möts av flera glada personer som vill ge mig empati och glädje. Det här har fungerat oftast för mig men jag orkar inte varje dag eftersom jag är mänsklig och ibland är jag också gnällig och affektsmittar min omgivning negativt. Och då har jag valt att acceptera min egen negativa affektsmitta, och inte slå på mig själv för att jag just den dagen är en dålig kollega, vän eller partner. Med tanken ”I morgon vill jag ge dig min glimt i ögat och ett leende” kan vi alla somna gott om natten.

Så alla fina där ute Låt oss smitta varandra!

- Ställ in er i ledet!

Förmiddagens promenad med min stora svarta hund inramades av fågelkvitter tills luftrummet bröts av ett skrik. En stark, arg kvinnoröst vrålade ”- Ställ in er i ledet!” om och om igen. Hunden tvärnitade, tittade på mig frågande och jag gick framåt  mot den skrikande kvinnan, varpå hunden följde med motsträvigt.

 Kvinnan fortsatte skrika ”Ställ in er i ledet!”  ”Vad är det för fel på er klass 3B?” Min stora svarta hund tvärstannade och försökte backa ur huvudet ur sitt breda skinnhalsband. Barnen stod tysta, två och två och tittade sig runt av oro. Ytterligare en vuxen person stod i slutet av ledet, hon teg. Min stora svarta hund var snabbare än mig i sin tolkning, hunden upplevde fara och obehag och ville fly…och det var det många elever som också ville, från detta obehagliga vuxenskrik . Jag insåg snabbt att här är det inte bara min hund som upplever obehag utan en hel skolklass med barn. Samtidigt är jag inte förvånad, behovet av fortbildning i bemötande är uppenbart. Hur svårt kan det vara? Jo, det är ganska svårt med bemötande i en stressig skolmiljö. Lärarna behöver få stöd och fortbildning där de ständigt påminns om bemötande.

Nu är ju jag som jag är så det var ju självklart att avväpna läget genom att själv bidra med lågaffektivt bemötande rakt in i situationen. Det här är en metod som jag lärde mig när jag som en av de första i Sverige utbildade mig till en av de första certifierade Studio III tränarna för ett par år sedan.

Jag stannade en bit bort och sa med min mörka lugna röst ”Skrik inte nu när vi går förbi för hunden blir rädd”. Den tysta kvinnan i slutet av ledet sa då med hög röst ”Ja, barn nu är ni tysta!” Jag svarade då ”Det är den vuxna som behöver vara tyst”.

Vi passerade förbi tätt inpå de duktiga eleverna som tålmodigt stod två och två på led. När vi passerat började ledet röra sig framåt, läraren skämdes nog en aning men det var det värt för hon slutade skälla på barnen.

I mina föreläsningar tar jag exempel från verkligheten, inte för att göra ner lärare utan för att synliggöra på ett humoristiskt sätt hur vi lärare under stress hamnar i trista vanor av tjat och tråkigt bemötande. Jag drar paralleller och förklarar hur elever med funktionsnedsättning uppfattar den här typen av situationer. Jag pratar om utmanande beteende, affektsmitta och det lågaffektiva bemötandet. Genom att bära kunskap om dessa verktyg är det lättare för läraren i den stressade situationen att hantera gruppen med bibehållen respekt för eleverna.

Anna C Nilsson - affektsmitta

Anna C Nilsson – affektsmitta

 

I skolklassen som jag mötte i dag finns det säkerligen minst tre elever som är inkluderade och som bär med sig en personlighet som kräver struktur, förutsägbarhet och KASAM (känsla av sammanhang). Barnets kognitiva system kan inte sortera lärarens arghet och koppla den till ordens innehåll. Vad betyder egentligen ”Ställ  -  in –  er –  i  - ledet!” ?  Många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skulle troligen kunna hoppa upp på muren i stället för att få en bättre överblick och som följd få ännu mer skäll. Ett annat barn skulle vända in i simhallen igen för att han inte hittar det han ska ställa sig i, det så kallade ledet.