Varför har vi ens ett donationsregister?

Det är ju så självklart! Under frukosten såg vi ett inslag om donation på Tv4. Den självklara frågan flög i rummet rakt över ljuset som fladdrade till och döden, döden var närvarande. Mitt svar kom utan tanke…

-Nej, jag har inte registrerat mig i donationsregistret.
-Vad är din inställning då?

Därefter kom en lång utläggning som föll ut i:

Varför har vi ens ett donationsregister för det är ju självklart.

Självklart vill jag bidra till andra människors liv. Visste ni att en människas organ kan rädda åtta liv. Det borde faktiskt vara precis tvärt om. Att de som inte kan tänka sig att donera sina organ får anmäla detta till ett register. Måhända detta vara ett ganska ogenomtänkt inlägg men min spontana känsla är faktiskt att det borde vara självklart.

Livsviktigt

Motargumenten till att det inte ska vara självklart kanske är religiösa eller vad vet jag? Hur som helst är jag för livet och eftersom det inte är självklart i Sverige ska jag göra slag i saken och anmäla mig till registret för donation trots att jag tänkt leva tills jag blir minst 100 år. Resten av dagen kommer vi ägna åt att tänka på livet, livet och shopping ;)