Låt oss smitta varandra

Låt oss smitta varandra! Det faktum att känslor smittar av sig är vetenskapligt vedertaget och i dag lyfter jag begreppet affektsmitta. Testa själv att le mot en främling och du kommer upptäcka att du får ett leende tillbaka. Vi sätter med andra ord oss själva i en positiv spiral och därigenom kan vi sätta oss i en känsla av lust inför att leva och lära.

Det är lönsamt att smitta andra med sitt leende, lönsamt för dig själv och din omgivning. Affektsmitta betyder att smitta av sig sina känslouttryck och med den här kunskapen implementerad kan vi förändra ett helt företag, eleverna i Sverige eller ett handbollslag.

Motivation är viktigt för våra resultat, i dag ser vi att de svenska handbollsdamerna nått ändra fram till semifinal i EM 2014 och jag vet varför. Tjejerna i landslaget som spelar Handbolls EM är motiverade och de visar de på plan. Linnea Torstensson använder starka och positiva känslouttryck när hon drämmer in bollen i mål och det här smittar till laget. På samma sätt affektsmittar Isabelle Gulldén när hon efter varje mål ger sina lagkamrater ett leende som visar att hon gläds över målet. Det kan tyckas enkelt och man kan till och med tro att det här är självklarheter.

Långt ifrån alla använder affektsmitta som modell. När vi skapar framgångsrika team är det här en av grundpelarna, kom ihåg var ni hörde det först. Affektsmitta Jag myntade uttrycket 2008 och efter det har andra utvecklat begreppet vilket är bra. Affektsmitta! Inte nog med att vi upplever sammanhanget positivt när vi ler eller skrattar vi påverkas också fysiskt.

anna golfkeps

Vilka är då dessa må bra hormoner som frisätts vid skratt?

◦ Endorfiner – är kroppens eget morfin, lugnar dig och ger dig smärtlindring
◦ Serotonin – ökar ditt välbefinnande, minskar ditt sötsug, sänker ditt blodtryck och minskar din smärta
◦ Dopamin – ger dig positiva känslor, styr din tillfredsställelse
◦ Adrenalin – ökar din blodcirkulation och din vakenhet

Under decennier har svenska lärare utmanats och det har för många i yrkesgruppen inneburet att de i dag är mer eller mindre internaliserade i en känsla av att skolan är en dålig arbetsplats och att deras yrkesval inte har någon positiv laddning alls. Den här känslan går många lärare och bär inom sig, vissa har till och med utvecklat en form av depression över sitt yrkesval som de också bär en känsla att de sitter fast i. Dessa känslor smittar och i dag nås vi av besked att våra svenska elever tappar motivationen och lusten att lära ju längre in i skolsystemet de kommer. I årskurs 8 har hälften av våra elever tappat lusten att lära sig nya saker. Lärarnas affekter smittar till eleverna och jag skyller inte på lärarna, det är inte en syndabock jag är ute efter utan tvärt om vill jag dela med mig av min kunskap för att förändra skolan och höja våra lärare och elever.

Jag känner hopp för svensk skola och det är inte mer pengar in i systemet som är den enda vägen utan hur de ekonomiska medlen används som är centralt. De ekonomiska medlen ska användas för att peta in mer kunskap, fortbildning och kompetens i den svenska skolan. De lärare som drabbats av ”lärardepression” måste få hjälp att hitta nytt yrke eller vända sina affekter.

Att medvetandegöra oss själva om hur vi de facto kan påverka oss själva är centralt. Jag brukar beskriva mig själv som ”katten med nio liv, hon som alltid landar på fötterna” hur jävligt jag än blivit bemött och det beror på att jag använder mig av ett knep. Mitt knep är att jag manipulerar min egen hjärna genom att medvetet smitta min omgivning med värme, omtanke och mitt vita leende. Det här ger mig att jag möts av flera glada personer som vill ge mig empati och glädje. Det här har fungerat oftast för mig men jag orkar inte varje dag eftersom jag är mänsklig och ibland är jag också gnällig och affektsmittar min omgivning negativt. Och då har jag valt att acceptera min egen negativa affektsmitta, och inte slå på mig själv för att jag just den dagen är en dålig kollega, vän eller partner. Med tanken ”I morgon vill jag ge dig min glimt i ögat och ett leende” kan vi alla somna gott om natten.

Så alla fina där ute Låt oss smitta varandra!

Energipåfyllare

Är det dags för en energipåfyllare? Vi har alla en mängd energi att förbruka under en dag på arbetet eller i skolan. Mängden energi varierar utifrån vår personlighet och situation i livet. Jag har förstått att det finns ett behov av tips vad det gäller energipåfyllare, därför skriver jag om detta på dagens blogginlägg. Var så goda!

Plötsligt händer det, barnet skriker och vad du än gör hjälper inget. Du som förälder känner igen det här. Pedagoger i förskola och skola känner igen eleven som inte vill, vad du än gör är det fel. Det känns igen, frustrationen är ett faktum och visst har det hänt att den frustrationen också varit bakomliggande för konflikten med kollegorna eller din partner. Tänker du efter riktigt noga, minns du också när din egen energi var borta. Den där dagen som började med att du fick sur mjölk i kaffet och som nu på eftermiddagen resulterar i att du hytter med näven för att en annan bilist tar din parkeringsruta. Den mest tålmodiga och ödmjuka personen kan drabbas av detta.

När vår energi är slut eller på upphällningen har vi alla en tendens att vara lite mer lättretliga än annars. Energipåfyllare måste inte vara socker eller sömn. Tålamodet tryter, vi exploderar och det är mänskligt. Men det passar sig inte i alla lägen att få ett utbrott. Det kognitiva systemet i vår hjärna sorterar intrycken. Vi kan översätta detta till att processorn i datorn sorterar, när datorn får för mycket information går det långsamt och ibland tvingas vi till och med att starta om den. När vi har för många bollar i luften, blir varje ny sak en trigger för oss. När vi öppnar för många sidor på vår dator låser det sig för processorn.

En del personer har en stark processor medan andra har en svagare. Vi kan också vända på det resonemanget och uttrycka det som att en del datorer/hjärnor har förmåga att uppfatta många fler fakta/intryck och det gör att processorn får jobba hårdare medan andra datorers processorer har mindre fakta att hantera eftersom intrycken är få. Våra intryck är våra perceptioner, så som dofter, ljud och synintryck. Ibland kan vi alla känna att det blir för mycket och då vill vi automatiskt skärma av. Vi säger till ”Sänk volymen” eller så suckar vi befriat när radion stängs av mitt under ett samtal. Din vän säger ”Åh jag älskar doften av hägg” och du tänker att du inte ens kände doften, din hjärna valde bort det intrycket. Vi har också olika förmåga att välja bort dofter, ljud, ljus osv. Alla upplever olika, så är det med människan.

Många upplever att den sociala interaktionen ger energi, vi får en energipåfyllare i fikarummet. För andra drar fikastunden energi och energipåfyllningen uteblir eftersom han upplever social samvaro som påfrestande. Vi är sociala varelser och olika i hur vi upplever och tolkar intryck.

Eleven i klassrummet straffade ut sig redan i förskolan och fick sitta avsides. Exkluderingen ledde i sin tur till låg självkänsla och så småningom visade en neuroutredning på svårigheter. Eleven kom till en särskild grupp med andra elever i behov av stöd. Personligheten fanns kvar och bara färre antal elever hjälpte föga. Det är i metoderna förändringen måste ske. En engelskalektion om 40 minuter fungerar inte varken i den lilla eller den stora gruppen.
Dela in undervisningen i delmoment. Lägg till energipåfyllare så att eleven slipper misslyckas. Det är när vi lyckas vi utvecklas och gör förändringar för individen. Testa Bejeweled! Lägg in den i elevens telefon och sätt en bild i schemat för när det ska ske. Energipåfyllning fungerar.

Bejeweled 1

Exempel på lektionsinnehåll: lyssna på instruktion och prata engelska 10 minuter, lös uppgift i 10 minuter, energipåfyllning 10 minuter, lyssna och samtala som avslutning på lektionen i 10 minuter.

Vissa elever klarar av att arbeta med en specifikt moment i tre timmar medan de kan arbeta med ett annat moment i en minut. Allt beroende på intresse och förmåga. Det viktiga är individualiseringen och ta sig tiden att undersöka vad som fungerar med respektive person. En person som jag arbetade med klarade av att spela Bejeweled i 38 minuter och kunde lösa en annan skoluppgift i 2 minuter. Dåligt! skulle någon säga medan jag ser helheten och alternativet hade varit att utmana henne med konsekvensen att hon hade låst in sig på toaletten hela dagen. Tilläggas bör är att på dörren till toaletten satte jag upp en skyllt där det stod ”Energipåfyllning”. Att få sitta i ett litet rum med lampan släkt och dörren låst kan vara energipåfyllning och för vissa elever kan det vara bra med överenskommelser av den här typen där man ställer klockan på 20 minuter exempelvis. Det är en balansgång att inte hamna i låsningarna. Men det är också förståelse som måste till, förståelse att alla har olika känslighet för intryck. När din energi är slut kanske jag bara förbrukat en bråkdel. Krav och bestraffningar har aldrig och kommer aldrig fungera utan gå runt problemet och hjälp eleven att orka genom att erbjuda just detta. Energipåfyllare.

I dag gav jag dig en liten glimt av pedagogiska hjälpmedel att använda sig av i undervisningen med elever i behov av särskilt stöd. Vill du lära mer och fylla din verktygslåda mera? Ja då kan du eller ditt arbetslag kontakta mig för handledning eller föreläsning i ämnet pedagogiska hjälpmedel för en lyckad skolgång.

Intressant läsning om Adhd och Autism

Susanne Bejerot, Psykiater, leg. Psykoterapeut och docent vid Karolinska institutet. I dag finns att läsa mycket intressant artikel ”Psykisk sjukdom under lupp

Denna måndag väljer jag att lyfta Susanne Bejerot som gör skillnad för så många människor genom sitt arbete.

Ett youtubeklipp:

http://m.youtube.com/watch?v=ADUv0X83ywY

Böcker väl värda att läsa:
Vem var det du sa var normal?
Tvångssyndrom/OCD

Forskning inom detta neuropsykiatriska området är värt att lyfta, i framtiden hoppas jag att den här forskningen kan jämställas med typiskt mansdominerad forskning inom exempelvis teknikutveckling. Genom ökad forskning når vi kunskap som kan minska en av vår tids största utmaningar: Den psykiska hälsan

image

Barn som tänker annorlunda

Under rubriken ”Barn som tänker annorlunda – om barn med autismspeltrumtillstånd och/eller samspelsvprigheter” erbjuds nu pedagoger i Solna fortbildning.

Under november och december månad utbildas pedagoger i både kommunala- och fristående skolor om barn som tänker annorlunda. Syftet är att öka kunskapen om hur barn med autismspektrumtillstånd och/eller samspelsvårigheter ska bemötas för att verksamheten ska bli så bra som möjligt för alla barn i förskolan.

Föreläsningen ”Barn som tänker annorlunda – om barn med autismspektrumtillstånd och/eller samspelsvårigheter” hålls av det Centrala förskoleteamet i Solna stad. Från det Centrala förskoleteamet kommer Karin Hellberg, Alexandra Bergqvist Vogel och Maja Söderlund. Deras uppdrag är att samverka med förskolorna i Solna stad och ge stöd till förskolechef och förskolans personal i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. De ger specialpedagogisk handledning, konsultation och utbildning.

1120928_meadow

Mer förståelse för barn med olika samspelsvårigheter och autismspektrumtillstånd har efterfrågats av pedagoger och förskolechefer i förskolorna. Det är också många pedagoger i staden som har visat intresse för föreläsningen och sammanlagt kommer 65 personer att ta del av den kompetenshöjande utbildningen. Pedagogerna vill ha utökad kunskap om hur barnen ska bemötas för att verksamheten ska bli så bra som möjligt för alla barn i förskolan. Därför kopplar det Centrala förskoleteamet teorier om barn med autismspektrumtillstånd och/eller samspelsvårigheter, till praktiska exempel. De pratar bland annat om vilka svårigheter barnen kan ha i samspelet med andra och vilka strategier pedagogerna kan använda för ett inkluderande arbetssätt.

När de tre föreläsningarna genomförts kommer föreläsningsbilderna att publiceras på intranätet för att kunskapen ska kunna spridas vidare till fler pedagoger i förskolorna i Solna stad.

Särskilt stolt känner jag mig över att vi nu i Solna stad erbjuder just den är utbildningen med min bakgrund som lärare/specialpedagog och föreläsare om bemötande och Autism/Adhd. Läs gärna Tonårsflickor med Asperger Syndrom – coopingstrategier.